kinosominos

Klockan är alldeles för mycket, men än är det inte läggdags. Jag och Minos har inte umgåtts något i helgen, så vi tänkte sitta uppe ett tag till och hålla varandra sällskap. Julmust, tända ljus, några avsnitt av favoritserien och en massa mys. Ibland är livet så jävla okomplicerat och underbart. Jag njuter verkligen av dom stunderna!

Hej!

Jättefin dag ute idag vilket är en omväxling och prisar högt. Solens strålar sträcker sig in genom fönstren i jägargården, i mitt ansikte och ut igen på den ståtliga tall som står utanför huset. Det är lagom kallt och lite halt. Jag har inte ätit något än utan började dagen med en snus på kina och sen en snus under läppen. Idag ska jag på stan en sväng och se efter lite saker.

saknar roof en del. och gaular, och att pimpla.

/M

Fri. Skönt.

Idag har vi pillat på inne i lägenheten med alla nyinköpta saker. Känns så skönt när allt börjar ta form! Jag tror att det kommer att bli riktigt mysigt när vi är klara :) Härligt, härligt men farligt, farligt.

Ikväll ska vi till Alex och Hellan! Har inte träffat dom på länge nu, så det ska bli roligt. La la.

/K

Åh. Jag önskar att jag hade samma dygnsrytm nu som jag hade när vi bodde i Norge. Då var man ju dödligt trött vid nio och somnade som en stock senast tio varje kväll. Gjorde ju också att man vaknade utvilad där vid sju, vilket jag mer än gärna skulle göra även nu såhär är på hemmaplan. 

OKEJ. Vi har precis kommit till insikt om att vi inte har en enda tavla i lägenheten. Personligt. Mmmm. Tur man ska på IKEA imorgon. Kanske man kan handla samma tavla som typ 1 miljon andra svenskar har hängandes i sina hem. Kul. Haha.

John and Kate i "John and Kate plus eight" är inte gifta längre. Synd... Inte helt otippat. Men synd. Jag är tvekis till det här med att vara ensamstående förälder till åtta jämngamla barn. Naaaahhh. Inte förstahandsvalet.

Hej!

Det var längesen jag skrev men jag har ju varit väldigt upptagen och är väl det lite nu med. Allt går framåt och vi börjar få ordning här hemma. Känns mycket bättre nu än när vi kom hem iallafall med allt jävla rat som låg överallt.
Vi går i tankarna att smälla upp panel på både köks och vardagsrumsväggen. Kalkylen för det ser jävligt bra ut iom att man slipper riva upp och sätta gips för att tillintetgöra den spricka i väggen som "fular" ner vårt hem. Jag tror på det och det kommer nog bli så. KANSKE. Det verkar iallafall som en hållbar lösning efter kontakt med Ljunkan som hussnickare.

fortfarande knivhand btw.. Går sånt över? ska dock inte klaga för jag har inte ont i ryggen! Ta i trä(panel)

/M

Då har det snart gått en vecka sedan vi kom hem. Tiden bara rusar förbi! Micke jobbar lite och jag går hemma och filosoferar. Funderar lite på vad framtiden har att bjuda på. Något tidsfördriv behöver jag ju hur som helst. Jobb eller plugg... Vad vet jag inte. Just nu så är jag lite inne på att plugga upp några betyg. Vet inte om det ens är möjligt, men om det är det så vore det jävligt fint.

Hej! Nu har vi kommit hem, det känns lite av varje men överlag så känns det bra, Kommer nog i ordning i lägenheten till veckan och på måndag ska jag för byråkratins skull skriva in mig på arbetsförmedlingen.

Här kommer något för ögonen, Grrrr!



рука нож

Nu har vi bara två dagar kvar på jobbet, våffeltorsdag och fruktfredag. Det ær bara 15 timmars arbete och 6 pauser kvar... Hmmm... Jag kan inte førstå det.
Det kænns varken bra eller dåligt. Mest konstigt.
Vi bor ju hær nu... Det hær ær ju hemma. I två månader har det hær varit hemma. Regniga, kalla, uuunderbart vackra Sande. Jag kommer att sakna skiten. Och Nora, som flyttade før næstan en vecka sedan... Jag går fortfarande och væntar på att hon ska storma in genom bakdørren efter jobbet och sætta på riset. Jag hænger inte riktigt med. Saker och ting går lite før fort.

Men det ska bli skønt att komma hem till Østersund. Riktigt skønt.

/K

Idag, fem minuter innan elvapausen, hände det. Jag stod och packade lammbog och lyssnade på p3. Min favoritlåt Ambitions med Donkeyboy spelades... Jag diggade lite samtidigt som jag vände mig om för att kolla läget i skärhallen. Då ser jag hur rullbandet plötsligt stannar upp och hur alla börjar titta sig omkring, lugna men med panik i blicken. Jag blir fundersam på vad som händer och skruvar av radion. Folk kommer springandes förbi mig. Någon med en telefon i handen, någon med en påse is och någon med något som jag inte kunde tyda.